Vår söta lilla Zelma... Fy faen för att ha husdjur ibland. :-( Imorse ringde polisen hit och meddelade att vår katt låg ihjälkörd vid riksvägen nedanför vårt hus. Hon var öronmärkt och som jag förstod det så hade personen som kört på henne larmat polisen, som i sin tur kunde ta reda på att det var vår katt. Sånt blir man ju på nått sätt ganska tacksam för , mitt i all sorg & elände. Michael begav sig i alla fall genast ner till vägen, hämtade Zelma och kom hem med henne så att hon nu kan vila bredvid Ziggi, som gick samma öde till mötes för 3 år sedan. Jag ville så klart titta på henne en sista gång... Hon var inte trasig och hemsk, som Ziggi var, hon såg ganska fridfull ut. Mjuk, fortfarande varm men lixom inte där mer. Needless to say så blev vår lördag inte riktigt som vi tänkt, mkt tårar och prat om sånt varken jag eller barnen förstår. Zelma var "bara" en liten missa men tusan va ont det gör, ända in i djupet av den jag är. Känner mig alldeles kvävd när jag tänker på att jag inte kommer att se henne mer. Söt-Zelma.
Nu på kvällen har vi haft lite mys på altanen, käkat kräftor (eller ja, inte jag & Nellie då) och bara haft det skönt. Det är kräftfest uppe vid sjön här i byn men under omständigheterna kommer vi att stanna hemma, jag vet att om nån kommer fram och frågar om katten så kommer jag att storböla och det ska jag bespara alla som är där. Å andra sidan har väl byns invånare sett mig i de flesta tillstånden så det hade kanske inte spelat nån roll... Tidigare idag tex klippte jag gräset. Låter ju inte så konstigt men jag var antagligen en rätt fräck syn. Svettig, lortig och görspretigt hår i en stor klut. Davids Peltor Kids-hörselskydd (dom är illturkosa). Gul topp med hål i, allmänt fläckig. Trasig, sliten och alldeles för liten jeanskjol. Neongröna foppatofflor med bruna blommor på. Jag borde naturligtvis ha tagit ett foto på härligheten å lagt in här men jag bedömde att det var alldeles för stor risk att nån modeblaska skulle kontakta mig efter publicering och kräva att jag skulle börja skriva en modekrönika eller så.
Livet annars:
*Börjar jobb på onsdag, känns så himla roligt samtidigt som jag har livshotande ångest över att life as I know it officiellt är över.
*Känner att jag är i ett grubbel-stadium i livet och borde återuppta dagboksskrivande, för att få ur mig saker. Ventilera typ.
*Saknar Yorkshire
*Älskar min tatuering, som är finast ever.
*Ska ta mig till Sveg snart & baka Chocolate eclairs
Nu ska jag borsta nyduschat hår och se till att jag doftar gott, annat var det när jag hade klippt gräs tidigare idag... Kärlek till er alla! <3>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar