Här händer det grejer.

Tänk va livet är konstigt och ologiskt. Den senaste månaden har jag varit mer eller mindre manodepressiv för att jag lyckats med bedriften att boka Yorkshire-resan precis när Faith no More's återföreningsturné drar in över Skandinavien. Å innan man hunnit torka tårarna så är man tydligen på väg till London för att se FNM på Brixton Academy istället. SJUKT! Tack vare good old Tobbis fick jag biljetter och nu har jag och Michael bokat flyg & boende. Vi åker den 9/6, sen är det konsert den 10/6 & hemfärd den 11/6. Fatta, detta är den absolut första konserten dom ger på 100 jäkla år (eller ok då, 11-12 år nånting) och så får jag uppleva det! Jag har aldrig varit i London heller, hur bra kan det bli..? Dessutom ska vi träffa min kära Yorkshire companion, Sarah, och hennes karl, Steve, när vi ändå är in the UK. Fan va kul det ska bli, jag kan ju knappt sitta stilla för att jag är så nipprig! :-) Helt plötsligt känns det inte lika tragiskt att jag missar Peace & Love. Visst, det hade varit väldigt roligt att se FNM där med men va fan, jag ser hellre en konsert tillsammans med knappt 5000 FNM-entusiaster än med 25 000 personer där 90% couldn't care less about the band. :-)

Det enda smolket i min glädjebägare just nu är det jävla examensarbetet jag och Anna håller på att författa. Vi har fått en så vansinnigt dålig start på det (å det är inte vårt fel, har man inte bra back up på högskolan är det skitsvårt att komma igång) och det är först igår, när vi träffade en ny handledare, som vi känner att "NU, nu började kursen". Så nu är det bara att skriva järnet (efter att jag ficat detta blogginlägg så klart... ;-D) så att vi kan lämna in luntan nästa fredag. Jag far till Anna i Sveg nån gång under helgen nu, då ska vi gå igenom hela arbetet, färdigställa det sista och förbereda oss så gott det går inför examinationen. Huuu, man blir lite nervös! Men sen tänker man att lönen för mödan blir vår efterlängtade resa till Yorkshire. Dit far vi den 22/6 å kommer hem den 29/6. Ja, jag vet, det blir ett jävla flängande på mig fram å tillbaks till the UK i juni. I like!

Så om några veckor är jag alltså färdig lärare. Det känns helt sjukt. 4,5 år. Que..? Va hände?!?! Men jag kommer inte att kunna släppa studierna helt. ;-) Jag har sökt en massa kurser till hösten och var först inne på att söka kurser för att (utöver högstadie & gymnasie) få förskolekompetens. Den idén känns inte lika tilltalande nå mer, det lutar mer åt att jag kommer att läsa in 2 terminer till med Engelska. Då kan jag, förutom min yrkesexamen, ta ut en Filosofie Magister examen i Engelska å det låter så himla fint... :-) Jag har ju en kandidatexamen redan nu men va fan, vem vill vara kandidat? Magister låter schysstare! However, oavsett hur det blir med studierna och i hur stor utsträckning jag kommer att plugga så ska jag i första hand söka jobb. Jag TÖRSTAR efter en lön. Å Michael tröstar oxå efter att jag ska ha en lön... :-) För lärare ser dock arbetssituationen inte så där jätteljus ut, det är nedskärningar längsmed marken som gäller i skolan. Så vi får se hur det blir.

Hell, nu måste jag skriva examensarbete, vill få den jäveln avklarad nu!

Later, gals & pals!