Fundersam

Igår var jag till min lokala ICA-butik. Plockade ihop dom varor jag vill ha och drog mig bort mot kassan. Före mig i kön står det en äldre dam, kanske mellan 70-80 år, hon lägger upp sina grejjer på rullbandet (hon köpte typ havregryn, nylonstrumpor, Blå Mocca och en påse steklök) och ska sen betala. Å då börjar den stora förvirringen (för mig iaf). Med sig har hon en slags virkad handelsväska (att packa varorna i) med katter på och hon börjar gräva i den efter sin plånbok. Hon hittar den å fipplar fram nåra tjugor å nån femtilapp eller nått. Kassörskan frågar tanten om hon har tre å femti så att hon kan ge henne jämna pengar tillbaka. Tror ni tanten kollar i sin plånbok om hon har tre å femti..? Nä, hon rotar fram en annan väska, nån slags förhistorisk, mörkblå, galongrej. Hon öppnar den, å tar fram en sån där gammeldags läderportmonä för i den har hon alla sina mynt. VAD ÄR DET MED GAMLINGAR Å 48 VÄSKOR????? Efter typ 15 minuter hade tanten lyckats samla sig själv å alla väskor ned till slutet av rullbandet så att jag kunde betala mina grejjer med min enda, vansinnigt ensamma plånbok. Varför gör gamlingar så som den där tanten gjorde?

Medan jag ändå tar upp sånt som gamlingar gör; varför tar dom inte bort papperet helt från pinnglass utan håller i det, runt pinnen istället? Är dom rädda att glassen ska smällta och att det ska hinna droppa ner på deras händer? Eller tror dom att dom ska få stickor i händerna av glasspinnen? Skitkonstigt ju. Det är ju en sak att behålla papperet runt en glass-strut (man äter ju den delen och vill kanske inte få baciller eller nått) men just pinnglass... Å just gamlingar... Hur ofta har du sett en 27-åring med 48 väskor istoppade i varann, som käkar 88:an med ihopknölat omslagspapper längst ner..?

Så, nu har jag filosoferat färdigt för ett tag framöver.

Häpp!

Jul allready..?

Nu längtar jag efter pyssel. Julpyssel. Jag vill göra smällkarameller, ljuslyktor, knäck, nejlikeapelsiner och lyssna på julmusik, dämmit. Men jag ska inte tjuva å börja för tidigt. Ungarna tror ju att tomten ska komma redan imorron eller nått. Å pyssla kan man ju göra ändå, vi Halloweenpysslade ju lite för några veckor sedan. Jag och ungarna satte oss på köksbordet i lagom Pippi Långstrump-anda och grävde ner händerna i en pumpa. Jäkligt slemmigt och pumpa luktar fan inte gott. Men fin blev den till slut, även om den vid det här laget ligger ihopmurknad under vår altan å jäser. Härnäst ska vi fira Thanksgiving, det gör vi hos Lotta och Marc nu på lördag. I love Thanksgiving, USA må vara ett rätt knepigt land men Thanksgiving rocks. Såååå god mat och mysig stämning.

God mat (plockmat) och mysig stämning var det oxå när vi firade Mamma som fyllt 50, jag nämnde det i mitt förra inlägg. Jag svidade upp mig i bästa "lilla svarta" och gammelmormors kristallbrosch som jag ehhh, lånat av mamma... Det var väldigt roligt att träffa massor av släktingar som man sällan träffar nu för tiden, som ni ser hade jag svårt att hålla mig för skratt..! :-) Mamma fick massor av vackra saker, av oss fick hon två samlingkatter i porslin utformade av en brittisk designer samt en ny bok av hennes favvoförfattarinna Philippa Gregory. Hon blev väldans glad! Jag måste själv låna boken när mamma är klar, jag rekommenderar allt som PG har skrivit. Historiska feta romaner i brittisk miljö, ahhhh, I like. :-D

Å kolla här då! Vår David har gått å tappat sin första tand! Det hände nu i början av månaden å tack å lov för det.... Den där jäkla tanden har suttit löst i tid å evighet och orsakat gråt å gnäll om vart annat. David har knappt ätit och haft ont, tanden satt bara i en pytteliten skinnbit på slutet å finally så trillade den ur av sig själv, 05.00 på morronen. David kom in till mig å Michael och berättade att han "hittat tanden i munnen". Vilken tur att han inte svalde eländet, då hade jag väl fårr peta i skit för att få fram den så att David kunde ge den till the toothfairy. Men nu gick det ju bra å han fick sin guldtia. :-)

Älskade Michael och Söt-Nellie måste oxå få vara med! Min familj är helt enkelt BÄST, I live in paradise. Slå det om ni kan!

PUSS!

Me and my nojja

Jomenvisst. Den fruktade vinterkräksjukan har nått byn å varenda jävel ligger å spyr. Känns det som iaf, så nu går man bara å väntar på sin tur, framkallar lite illamåendekänsla å blir tokig när ungarna slickar på kundvagnshandtaget på Ica... Alltså, jag har aldrig haft magsjukeskräck, förrän jag fick barn. En annan känner ju av när man bör ta sig mot badrummet men ungarna dom kräks ju ÖVERALLT. Gärna i soffan. Eller åtminstone på nått som inte går att maskintvätta (typ nått favvogosedjur eller nån Döskallematta eller så). Fan va drygt det är, HATsjukdom. Å så tänker jag, TACK & LOV att jag bara har 2 ungar. I min lilla by bor det rätt många familjer med den religiösa övertygelsen att preventivmedel är djävulens påhitt å jag är rätt glad att det inte är jag som sitter med 14 ungar mellan 0-17 år när vinterkräksjukan drar över oss. Fy fan.

Idag har vi firat lite Fars Dag (med betoning på lite) och igår firade vi Mammis som blir 50 nu i veckan. Det var roligt att träffa en massa släktingar som man inte sett på länge å det var en trevlig tillställning. :-)

Studiemässigt ser den kommande veckan ut som koskit och om vädergudarna bestämmer sig för att snötäcka min tv-antenn EN GÅNG TILL (så att jag missar mitt Emmerdale) så får jag psykbryt å flyttar till sydligare breddgrader. Typ Yorkshire, så att jag kan följa Emmerdale-inspelningarna på plats. :-)

Jag är vansinnigt osugen på att skicka ungarna till dagis/lekis imorron, inte nog med att vinterkräksjukan går som en löpeld; fick hem en lapp i torsdags om att det börjat härja löss oxå. Kan man bli mer matt än mig..?

Vilken klagoblogg det blev, sorry. Hmm, dags för en kopp te för att lugna min mentalt tärda mage tror jag. Häpp!

Am I a lost cause..?

I'm a wreck. My lack of structure is UNBELIEVABLE and I feel like ants (not aunts) are invading my poor excuse of a brain. Dazed and utterly confused. Holy crap. Is this what it is going to be like from now on..? DÄMMIT.