Är det möjligt..?

Den gode Tobbis har just informerat mig om att FAITH NO MORE återförenats. Kan inte hjälpa det men en galet varm, nostalgisk och skön känsla infinner sig i mitt bröst och jag måste genast rota fram mina slitna FNM-cd:s och take a stroll down memory lane. The prospect of a concert makes me shiver. This sportlov ain't too bad after all. :-)

Rätt klen på att blogga

Det är väl tidernas understatement men det är tyvärr så att tiden och orken bara inte funnits på slutet. Jag är galet splittrad i tankarna och har bitvis ångest över att mina studentdagar snart är över, bara 14 veckor kvar... Det är med MYCKET blandade känslor jag går mot våren. Jag är så klart väldigt stolt över att ha pallat med dessa studier i 4,5 år och att jag faktiskt är gymnasielärare i svenska och engelska och det ska bli sjukt skönt att lägga pluggandet åt sidan. Men å andra sidan vet jag redan nu att jag kommer att sakna pluggandet bara nån vecka efter att terminen är slut. Det kanske låter knasigt men på nått sätt är det en del av min identitet som försvinner, jag Är Malin; studenten. Hur ska jag kunna bli nått annat..? Om jag inte får jobb blir jag ju inte ens Malin; läraren. Sen har jag grymma problem med att come to terms med kursen jag läser nu, den är dåligt strukturerad och uppgifterna är krystade hittepå-uppgifter. Jag skulle gärna ha läst en kurs som stärker mig inför mitt lärarskap men det gör tyvärr inte den här kursen. Fokus ligger istället på alla problem vi kommer att möta där i verkligheten och det känns, paradoxalt nog, jävligt opedagogiskt.

I övrigt då..? Ja, just nu är det sportlov och jag har en paus i min praktikperiod. Barnen är hemma med mig och David driver mig till vansinne. Han har alltid varit ett lugnt och rätt städat barn men nu är han tamejtusan som förbytt. Trotsar, skriker å skränar, beter sig allmän illa och VÄGRAR säga förlåt när han gjort nått dumt. Jag & Michael har verkligen satt hårt mot hårt och det är bara att hoppas att det hjälper. Det bet rätt bra att dra in veckopeng men samtidigt känns det för jäkligt att behöva hota med något hela tiden. Hoppas verkligen att detta är nån tillfällig fas han går igenom och att det ger med sig typ till påsk (eller gärna innan! :-D). Michael har oxå varit hemma men inte för att ha sportlov. Han åkte på nån riktigt elak bakterie för ett par dagar sedan, sprängande huvudvärk, hög feber och kräkningar. Snacka om magsjuka from hell. Hittills har jag och barnen klarat oss men jag ropar fan inte hej...

Nästa vecka fortsätter min praktik, det är bara 3 veckor kvar på den nu. Sedan är det examensarbetet som gäller. Jag ska naturligtvis skriva med Anna och vi har redan nu ganska klart för oss vad vi vill skriva om och hur. Vi verkar ha fått en bra handledare som har många idéer och samtidigt är öppen för våra förslag, så det känns helt ok.

Jag saknar verkligen att läsa skönlitteratur på den här kursen, facklitteratur suger. Men å andra sidan har jag för första gången på väldigt länge fått välja själv vad jag har för bok vid sängen. Jag har läst om alla Philippa Gregorys böcker om Henrik VIII:s kvinnor, skön och lättsmält läsning. Nu har jag börjat i Familjen Brontës Brevbiografi av Juliet Barker, hittills jättebra och jag vet att den bara blir bättre... Anna har skvallrat lite om den... ;-) Sen har jag en hög med böcker som ligger och väntar, blandad kompott som jag ser fram emot såååå!

Nu ska jag se hur min slitna gubbe mår och kolla vad ungarna gör, det är oroväckande tyst i huset... Eller just ja, det är ju Bolibompa. :-) Å lite senare är det JAG som sitter bänkad vid tv:n, det är Grey's Anatomy ikväll ju! (Men inget slår Hem Till Gården, det är så jävla bra)

Utmaning!

Jag har gått & blivit utmanad av min barndomsbästis Maria. Det är väl bara att anta den! :-)

Skriv sju sanningar om dig själv:

*Jag lider av svårt avocadoberoende och kan få smått panik om jag kommer till ICA & alla avocadosar är knallgröna & stenhårda. Det är ganska lustigt att jag älskar avocado, fram till för bara ett par år sedan var det det äckligaste jag visste.

*Jag har utvecklat ett enormt hat mot det klassiska amerikanska filminslaget "en idiot börjar osäkert applådera & resten hakar sakta men säkert på". Jag blir helt galet arg på sådana filmer och tycker att regissörer som använder sig av detta "trick" bör straffas. Ordentligt.

*Jag ÄR en av systrarna Brontë. Jag råkade bara födas 150 år för sent, av andra föräldrar i ett annat land.

*Jag för ett ständigt krig mot mitt unibrow (sammanväxta ögonbryn). Det är min pappas fel att jag har det så här. Tyvärr har jag fört det vidare till min dotter...

*Tvivlar på att nån missat det men jag är Sveriges mesta & största Hem Till Gården-nörd (Anna är nästan lika nördig men inte riktigt :-D). Jag är så nördig att jag till & med åker till Esholt (Emmerdale-byn) i juni. Och jag hoppas innerligt att jag råkar bump into några av skådisarna när jag är i Leeds.

*Jag saknar mina English Studies såååå mkt och har nästan bestämt mig för att hoppa på Eng D till hösten. Det blir isf på deltid eftersom jag inte vill ta mer lån. Förhoppningsvis hittar jag ett jobb att kombinera studierna med oxå. Hade först tänkt läsa in förskolekurser men engelska bara skriker efter mig...

*Om Stig-Helmer var den ofrivillige golfaren så är jag på nått sätt den ofrivillige läraren. Alltså, jag tror att jag vill vara lärare men inte under de omständigheter som råder i dagens skola. Hur ska detta gå..?

Jahapp, där har ni sju sanningar om mig! Det skulle vara roligt om Lotta, Emelie & Frida vill ta sig an samma utmaning! :-)

Härdad

Efter 2 veckor på Pedagogiskt Arbete 3 känner jag mig skapligt härdad. Det är knappast det roligaste jag gjort men man gillar helt enkelt läget, man har ju inget val.

Jag skulle ha startat min vfu (verksamhetsförlags utbildning, fancy words för praktik) igår men vad händer..? Jo, jag åker på nån jäkla magbakterie och blir hemma, skapligt nära en toalett... Idag mår jag lite bättre men är fortfarande så där "jobbig" och lätt illamående, samt känner mig febrig, så jag vilar idag med. Men imorron MÅSTE jag iväg, jag kan bara inte missa fler dagar så här i början av perioden. Vfu:n sträcker sig fram till och med v 12 och tanken är att jag ska vara där minst tre dagar i veckan. Jag har träffat min handledare (ska vara på en grundskola i Leksand) och hon är verkligen jättetrevlig, gillar henne. Jag kommer att planera och undervisa all engelska i årskurs 7, det känns bra. Kommer att jobba mkt med litteratur som fokus, inte nått trist textbook/workbook-upplägg. Jag och sötasta Anna ska ju dessutom skriva vårt examensarbete utifrån den filosofin; att skönlitteratur är det bästa läromedlet!

I övrigt går ju vardagen upp å ner. Helgen som gick var rätt jobbig, det började redan på fredagen med att vedpannan & dammsugaren gick sönder. På lördagsmorgonen drog min dator sin sista suck och då blev man riktigt jäkla le. Jag menar, här har man pluggar med samma dator i 4 år och har fjuttiga 18 veckor kvar på utbildningen å så kaputtar sig datorn... Just my luck. Å häxa som man är så visste jag ju detta för flera veckor sedan men valde att ignorera det. Hell. Som tur är har jag världens bästa mamma & pappa. Pappa tog med mig till Borlänge och jag fick välja en ny dator, det blir min examenspresent i förväg. Ruggigt bortskämd man är då men jag kunde ju knappast tacka nej... Utan dator kan jag ju inte fortsätta med mina distansstudier, allt baseras ju på seminariemedverkan och inlämningar via Marratech/Fronter. Bless my lovely parents! <3

Nu ligger fokus på att bli frisk samt att Yorkshire-resan närmar sig med stormsteg! Varje dag när jag ser på Emmerdale tänker jag att "Snart är det jag & Anna som kilar runt där på heden, innan det är dags för en pint på Woolie..." MYYYYYS! :-)