Rätt klen på att blogga

Det är väl tidernas understatement men det är tyvärr så att tiden och orken bara inte funnits på slutet. Jag är galet splittrad i tankarna och har bitvis ångest över att mina studentdagar snart är över, bara 14 veckor kvar... Det är med MYCKET blandade känslor jag går mot våren. Jag är så klart väldigt stolt över att ha pallat med dessa studier i 4,5 år och att jag faktiskt är gymnasielärare i svenska och engelska och det ska bli sjukt skönt att lägga pluggandet åt sidan. Men å andra sidan vet jag redan nu att jag kommer att sakna pluggandet bara nån vecka efter att terminen är slut. Det kanske låter knasigt men på nått sätt är det en del av min identitet som försvinner, jag Är Malin; studenten. Hur ska jag kunna bli nått annat..? Om jag inte får jobb blir jag ju inte ens Malin; läraren. Sen har jag grymma problem med att come to terms med kursen jag läser nu, den är dåligt strukturerad och uppgifterna är krystade hittepå-uppgifter. Jag skulle gärna ha läst en kurs som stärker mig inför mitt lärarskap men det gör tyvärr inte den här kursen. Fokus ligger istället på alla problem vi kommer att möta där i verkligheten och det känns, paradoxalt nog, jävligt opedagogiskt.

I övrigt då..? Ja, just nu är det sportlov och jag har en paus i min praktikperiod. Barnen är hemma med mig och David driver mig till vansinne. Han har alltid varit ett lugnt och rätt städat barn men nu är han tamejtusan som förbytt. Trotsar, skriker å skränar, beter sig allmän illa och VÄGRAR säga förlåt när han gjort nått dumt. Jag & Michael har verkligen satt hårt mot hårt och det är bara att hoppas att det hjälper. Det bet rätt bra att dra in veckopeng men samtidigt känns det för jäkligt att behöva hota med något hela tiden. Hoppas verkligen att detta är nån tillfällig fas han går igenom och att det ger med sig typ till påsk (eller gärna innan! :-D). Michael har oxå varit hemma men inte för att ha sportlov. Han åkte på nån riktigt elak bakterie för ett par dagar sedan, sprängande huvudvärk, hög feber och kräkningar. Snacka om magsjuka from hell. Hittills har jag och barnen klarat oss men jag ropar fan inte hej...

Nästa vecka fortsätter min praktik, det är bara 3 veckor kvar på den nu. Sedan är det examensarbetet som gäller. Jag ska naturligtvis skriva med Anna och vi har redan nu ganska klart för oss vad vi vill skriva om och hur. Vi verkar ha fått en bra handledare som har många idéer och samtidigt är öppen för våra förslag, så det känns helt ok.

Jag saknar verkligen att läsa skönlitteratur på den här kursen, facklitteratur suger. Men å andra sidan har jag för första gången på väldigt länge fått välja själv vad jag har för bok vid sängen. Jag har läst om alla Philippa Gregorys böcker om Henrik VIII:s kvinnor, skön och lättsmält läsning. Nu har jag börjat i Familjen Brontës Brevbiografi av Juliet Barker, hittills jättebra och jag vet att den bara blir bättre... Anna har skvallrat lite om den... ;-) Sen har jag en hög med böcker som ligger och väntar, blandad kompott som jag ser fram emot såååå!

Nu ska jag se hur min slitna gubbe mår och kolla vad ungarna gör, det är oroväckande tyst i huset... Eller just ja, det är ju Bolibompa. :-) Å lite senare är det JAG som sitter bänkad vid tv:n, det är Grey's Anatomy ikväll ju! (Men inget slår Hem Till Gården, det är så jävla bra)