My moor

My moor
Wuthering Heights

söndag 3 augusti 2008

Långa, lata dagar...

Mycket sånt har det blivit hittills i sommar. Jag har verkligen njutit av detta sommarlov på ett sätt som jag inte gjort sen jag gick i typ högstadiet. aslånga sovmornar å sena kvällar hela tiden. :-) Å snacka om att jag verkligen slappnat av och släppt allt jobbigt eller stressigt, wunderbar!! Michael har haft 4 veckors semester nu, han börjar jobba igen imorron... :-( Tiden har gått snabbt men han/vi har hunnit med massor av grejjer. Högvis med sköna dagar på stranden, fönstren är bytta i nästan hela huset (det blir sååå fint!), det har fiskats massor med barnen, det har blivit mycket familjemys, Michael har tagit motorcykelkörkort och jägarexamen och vi har umgåtts massor med släkt å vänner. En riktigt bra å soft sommar! Nu låter det på mig som om sommaren är slut men det känns lite så nu när vardagen börjar imorron. Å utanför fönstret är det ganska mörkt å kulet så här vid 21.30 på kvällen...

Lars å Lenas bröllop smyger allt närmare oxå! Jag ser fram emot det sååå mkt! Den 23 juli tog jag å ett skapligt tjejgäng ut Lena på möhippa, det var verkligen skitkul och lyckat. Tajmade in möhippan med en cruising i Falun, sååå mkt folk och skoj. Jag tror å hoppas att Lena gillade sin möhippa.

Nått annat som smyger sig närmare är det nya läsåret på Högskolan Dalarna. För min del blir det Eng III som gäller, börjar den 25 Augusti. Konstigt nog så längtar jag efter engelska å det är ju hur skumt som helst med tanke på hur jag grät å klagade mig igenom det förra läsåret när jag pluggade Eng I och II. Tydligen so bor det en liten självplågare i mig. :-) Jag ser speciellt fram emot att skriva litterär C-uppsats, gissa om det ska vara Brontë-koppling på den... Jag funderar i banorna kring "the postcolonial traits in Jane Eyre" eller nått liknande, har fått några bra tips av min söta vän Sarah i Leeds. :-) Anna säger att hon ska läsa Svenska 2. Vi får väl se hur det blir med den saken...

Jag är så himla glad, lättad och imponerad av min kusin Marcus kämpaglöd. Efter den otäcka bilolyckan i mitten av juni, då jag ärligt kan erkänna att jag inte trodde han skulle klara sig, har han nu återhämtat sig på ett makalöst sätt. Jag har inte träffat honom än men hoppas att han får komma hem till Mockis nu till veckan, där han kan bo hos sina föräldrar. Om jag har tolkat alla uppdateringar från farbror Roger rätt så kommer vi att få hem den "vanliga" Marcus och det är helt ofattbart med tanke på vad hans kropp utsatts för. Tänk om han mår så pass bra om nåra veckor att han kan få gå på Lars å Lenas bröllop, det vore underbart! Så skönt för hela släkten att få se honom. Vi längtar efter dig Marcus!

Min barndoms Maria har huserat här hemma i Mockis ett tag och stannar här nästa vecka ut. Vi har träffats en del och har förhoppningsvis lite roliga grejjer på G nu i veckan. Kanske en fika i Falun med Jenny och definitivt en biodejt i Borlänge med Carrie, Samantha, Charlotte & Miranda. LÄNGTAR!!!! Vi shoppade i Insjön igår å det var jättekul, fyndade lite på Lager70's rea trots min tajta budget. :-)

Nä, nu är det dags att börja göra kväll, vardagen börjar ju 9 timmar...

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad glad jag blir när jag läser om Marcus..
Hoppas att ni har det bra..
Kram