Sommarslutkläm

I fredags blev det höst. Vaknade i ett stormigt Sveg (det blev en impulsresa på torsdag eftermiddag, for till Anna å "fikade") och konstaterade att luften var helt annorlunda. Det kunde ju iofs ha berott på att jag vaknade i just Sveg men väl hemma fann jag att luften även här var precis lika kall, krispig och höstmustig. Men jag gillar, nä, jag älskar hösten så jag bara njuter. Och att möta hösten i Sveg var hur mysigt som helst! TACK älskade Anna för din varma gästfrihet, du å dina barn blev min räddning! Nu är batterierna laddade och jag har hittat ett nytt favvovin... ;-)

I fredags fyllde Marcs pappa, Bill, år så det blev lite kalasande direkt efter min hemkomst från Sveg. Vi åt Lottas underbara lasagne å mumsade på Päras Prinsesstårta, såååå gott.

Lördagen blev en alldeles makalös dag! Strålande, ljusgul höstsol omringade Thomas och Anna när de blev man och hustru, det var som om deras lycka genomsyrade allt. Så vackert att man blev tårögd! Vigseln var enkel och över på ca 20-30 minuter men allt var så perfekt. Annas klänning var som en dröm. Skulle lägga in ett foto men jag har inte fått deras tillåtelse ännu. Den efterföljande bröllopsfesten var väldigt lyckad, god mat, vackert dekorerad festlokal, idel trevliga människor och kanonbra stämning. Sång å dans, kramar och pussar! :-) Jag, Lotta och Marc åkte hem strax efter 23.00, jag var tvungen att hämta barnen. Michael däremot var i sitt esse och vägrade följa, gissa om han betalar priset idag..? Det är först nu på kvällskvisten som han börjar bli männsika igen, han är naturligtvis övertygad om att han blivit matförgiftad. Yeah right.

Michael, jag, Lotta å Marc på väg till bröllopsfesten

Den kommande veckan är den sista innan det verkligen är höst, dvs Högskolan Dalarnas hösttermin drar igång. Jag längtar, det ska bli skönt med vardag, läsning och Eng A. Mina barn börjar på dagis/lekis redan på torsdag, jag tror faktiskt att dom ser fram emot det. Dom har varit hemma hela långa sommaren och börjar törsta efter stimulans, vi går varandra på nerverna konstant.

Dags att försöka få in vanlig dygnsrytm, nu börjar kampen med att få barnen att lägga sig tidigare...